!

Gott nytt år från förfesten!

happy new year!

Gott nytt år mina vänner!

jobb och spinning,

Då var årets sista arbetspass avklarat! Det känns riktigt skönt måste jag säga. Vad som även känns fint är att planerna för nyår nu är fastställda, det kommer att bli super tror jag. Ikväll har jag varit och kört ett riktigt hårt spinningpass följt av en varm bastu. Att jag dessutom fick träffa Jossan gjorde inte saken sämre. Imorgon blir det återträff med Hanna, Lisa och Linn vilket kommer bli helt fantastiskt!

Jag mår oförskämt bra. Igen.

whatcha say,

christmas eve,

Ja, jag brukar inte ha någon särskild tur när det gäller saker som man ser fram emot. Därför tillbringades min julafton mestadels ensam hemma i min säng, däckad av en yrselattack och med ett ständigt tilltagande illamående. Efter att ha knaprat lite medicin blev jag piggare framåt kvällen och kunde därmed äta lite mat och ta hem segern i familjens nya sällskapsspel. Så jag är inte bitter. Hoppas att er jul var riktigt fin!

För övrigt längtar jag till den 4:e januari då vår flytt går av stapeln!

we got it!!!

Lyckligast i världen? Ja, det är nog jag och Mackan just nu. I morse åkte vi för att kika på en lägenhet, den föll oss direkt i smaken. Bra storlek på rummen, nära stan, lugnt område och bra med tvättider. Det enda man kan anmärka på är tapeter och de majonnäsgula skåpsluckorna i köket. Men sådant går alltid att ordna. Hoppfulla åkte vi därifrån, ner till stan och planerade framtiden för fullt. Mackan skulle sedan bara svänga förbi bostadsbolaget för att lämna in lite inkomstuppgifter och liknande, medan jag väntade utanför. Två minuter senare kommer hon ut, likblek i ansiktet och väser fram; "Vi får lägenheten om vi vill ha den. Vi kan skriva på kontraktet nu." Vi slänger oss utanför dörren och ringer respektive föräldrar för att kontrollera så vi inte gör något dumt. Vi lägger på och nickar instämmande mot varandra. Springar upp igen och skriver på kontraktet. Den är vår från 1/1.

Det mina vänner, är lycka!

trendiga föräldrar?

Häromdagen ställde mamma och pappa en för mig ganska häpnadsväckande fråga. De frågade mig vad jag ville äta på julaftons kväll. Jag tittade på dem, rynkade ögonbrynen och svarade: "Julmat såklart". Nja, vi hade tänkt göra något helt annat i år, hitta på någon annan mat som inte alls är julig, svarade dem då. När jag så berättade om händelsen för några på mitt jobb spärrade de upp ögonen och sa: "Oj, vilka trendiga föräldrar du verkar ha!"

Följande konversation utspelades vid vårt matbord igår kväll.

Mamma: "Jag och mormor skulle sätta på tv:n innan idag när vi hade fikapaus. Men det var värdelösa program på TV."

Pappa: "Jasså, vad var det för kanal då?"

Mamma: "Jadu, det var väl femman eller någon annan ungdomskanal. Det visades någon sån där serie i alla fall."

Pappa: "Jaha, nej sånt går ju inte att titta på."

Jag suckade och gick därifrån.

Trendiga föräldrar? Njaee.

today is a good day,

Idag har varit en bra dag. Vid halv elva åkte jag till stan för att träffa min goda vän och framtida kombo Mackan. Vi skulle börja ta tag i lägenhetssökandet på allvar, något som såg ut att vara på god väg då vi fått erbjudande om en trea med lagom hyra. När vi så skulle ringa till nuvarande hyresgäst visade det sig att hon flyttat ifrån sin lägenhet för en månad sedan. Lite dålig uppdatering från bostadsbolaget där. Nåja, jakten fortsätter... Vi lagade istället en delikat måltid och hade det trevligt.

Sedan tog jag mig i kragen och avklarade årets julklappsshopping, och jag gjorde det med bravur! På blotta 40 min var samtliga klappar inhandlade. Nu ska väl tilläggas att jag bara hade tre stycken att köpa i år, men ändå.

slentrian,

Ja, nej det händer väl inte så jäkla mycket nytt egentligen. Jag stänger in mig i min jobb-bubbla under dagarna och befinner mig där tills jag kommer hem, då jag istället går in i ett annat tillstånd som liknar en apatisk sengångare ungefär.

Nu ska jag sova. Igen.

Jobb imorgon 9.00-17.30.

Adjö.

en glad skit,

Såhär glad var jag på jobbet idag. Eller nja, just då i alla fall för jag hade lunchrast. I övrigt har även insett att jag är väldigt glad nuförtiden. Jag blir lite grinig då och då men det gör över ganska fort. Ibland bestämmer jag mig för att: nu jävlar är jag förbannad. Men det går liksom inte. Förr var jag irriterad och arg jämt. Men jag tycker om att vara glad.

(Ser ni förresten dubbelhakan som börjar ta form? Det är fan dags att ta tag i träningen på allvar nu.)

snaaaart,

Snart så kommer ni hem!
Och ingen kunde vara lyckligare över det än jag.

mr bean,

Trots alla möjliga modeller, färger och motorer så finns det ändå bara en äkta Mini Cooper. Och oavsett hur jag ansträngde mig så skulle jag aldrig bli lika grym som herr Bean. Det var ju faktiskt han som gav Mini:n ett ansikte. Han har stilen, kort och gott.

mörker, mörker, mörker,

Jag brukar vanligtvis inte reflektera så mycket över mörkret som råder i november och december månad. Förrän i år. Nu kretsar helt mitt liv kring mörkret, och jag hittar inte ork eller energi någonstans. Jag har letat överallt men icke. Då jag insåg att jag kommer att jobba typ elva dagar i rad nu så tog jag ledigt i eftermiddag. Jag hade då kunnat ta tillvara på tiden genom att passa på och ta en promenad när det var ljust ute, åkt ner till stan och kikat på julklappar eller varför inte lämnat in min externa hårddisk som har kraschat? Inget av nämnda aktiviteter inträffade. Istället åkte jag hem, kröp ner under täcket och sov. Sov i flera timmar. Och vaknade, inte ett skit piggare än innan. Jag kokade kaffe, fyllde min fina termosmugg (som jag vann på julfesten igår) och hällde i mig minst en liter. Inte blev jag piggare. Och nu sitter jag här, och ska åka till träningen om en halvtimme. Trött och illamående.

Hur fan ska det gå?

& jag, jag står maktlös inför kärleken igen,

Och det är då jag önskar att jag kunde hålla käften,

tysta pessimisten bara vara din vän

En stilla bön om lugn igen,

att slippa ta besluten

Om jag hade lite kraft kvar att ge dig

Om jag hade lite hjärta att dela med mig

Om jag hade lite kärlek så var den till dig

cut and paste,

De tre senaste dagarna har jag jobbat på SP. Jag sitter då mestadels på ett kontor, framför en dator och utför följande kommandon på tangentbordet: Ctrl + C och Ctrl + V. Det blir lite tröttsamt i längden, därför har jag haft med mig min bästa vän iPoden under dagarna. Men nu till det intressanta. Flera gånger under dessa dagar har jag kommit på mig själv med att sitta och prata för mig själv. Inte högt, utan bara med munrörelser där jag liksom mimar det jag säger. Ibland kommer jag på nåt skämt och spricker upp i ett stort leende samtidigt som jag diggar i takt till musiken. Jag vaknar då upp ur min bubbla och inser att man faktiskt kan se in på mitt kontor. En nittonåring med hörlurar som sitter och skrattar för sig själv. Genast känner jag mig som en idiot och vänder mig sakta om för att försäkra om att ingen arbetskamrat står i dörren lite tafatt med en bunt papper i handen. Än så länge har inte detta skett, så jag vänder mig mot skärmen igen, skrattar lite för mig själv och fortsätter min konversation.

Jag jobbar, äter, sover, tränar, tänker.

Och just det, jag lever.

Så, nu behöver ni inte vara oroliga längre!