lördag 31 juli 2010

yes!


grymt!

fredag 30 juli 2010

en helt underbar dag,

Bakning på gång


Min underbara kombo

Haha, underbart!

Mot stan

Det märks när man bor tre i lägenheten..


Thai

Som sagt, jag har haft en helt underbar dag med världens bästa. Dock blev "den lilla turen" på stan väldigt smärtsam för mitt bankkonto, men man lever ju bara en gång. Imorgon blir det en heldag i Göteborg med Fanny och på kvällen vankas det trevligheter hos Frida! En bra helg än så länge och jag njuter av varenda sekund.


onsdag 28 juli 2010

humörsvängningar,

Idag har jag haft humörsvängningar likt en kvinna i klimakteriet. Jag var rätt så glad i morse, sen blev jag skitirriterad runt lunch, sådär så man retar upp sig på minsta lilla och kan börja lipa för att man är så förbannad. Jag tror att en tom mage kan ha något med det att göra. Under eftermiddagen vände det tack och liv och jag var nöjd och glad när jag skulle gå hem. Skumt. Jag har varit lite sån de senaste dagarna.

Nu har jag sovit i en timma och håller på och fixar lite mat. Sedan blir det en löprunda. Jag har inte tränat på över en vecka (inte okej) och är sugen på att ta ut mig till max med grymt bra musik i lurarna. Kort och gott, det ska bli skönt att komma ut en sväng!

måndag 26 juli 2010

bryt ihop och kom igen,

Idag har varit en pissdag, förutom ett glädjeämne som gjorde hela dagen. I morse när jag vaknade mådde jag så jäkla illa. Av någon anledning så brukar alltid bakfyllan rota sig hos mig två dagar efter att jag varit ute. Jag hade ont i huvudet, mådde illa och var i princip beredd att slänga ner skallen i toalettstolen. Jag stog emot och åkte till jobbet ändå. Vilket var tur för jag mådde bättre redan när jag kommit fram. Jobbdagen såg ut som den brukar, slentrian. Vid halv ett inträffade glädjeämnet för dagen, nämligen en lunchdejt med min vän Fanny som jobbar på sjukhuset nu i sommar. Det var finfint!

När jag väl kom hem hittade jag lönespecifikationen innanför brevinkastet. Jag fick en chock när jag sprättade upp det och insåg att jag inte ens skulle få ut hälften så mycket som jag förväntat mig. Fuck.

Som avslutning på detta för övrigt mycket upplyftande inlägg vill jag tillägga att jag aldrig känt ett så stort behov av ledighet. Jag orkar ingenting längre. När jag kommer hem från jobbet är jag slut, egentligen borde jag har tränat tre gånger så mycket som jag har gjort. Men det finns ingen ork. "Bryt ihop och kom igen", sa en vän till mig en gång, jag tänker satsa stenhårt på det. Tre veckor kvar... På torsdag får min underbara kombo semester, det tänker vi fira med en mysdag - helt utan måsten!

Min Macka!

söndag 25 juli 2010

fotboll, yrsel och utgång,

Min yrsel har faktiskt hängt i hela helgen. Igår bröt jag ihop och ringde mina föräldrar vilket slutade med att dom åkte in till stan och handlade mat åt mig. Sånt blir jag så äckligt tacksam över att jag nästan börjar gråta. Vi kikade fotbollsmatch igår med, vårt lag spelade träningsmatch som en start på höstsäsongen. Det gick alldeles ypperligt och vi vann med 7-0. Igår kväll var en såndär kväll när man bara njuter och är så tacksam över vilka fantastiska människor man har i sitt liv. Vi dansade, drack vin, spelade spel och skrattade hela kvällen lång. Tack!

Idag mår man väl som man förtjänar, men jag tänkte ge mig ut en långpromenad senare idag, jag älskar att gå när det regnar!

torsdag 22 juli 2010

min vardag,

Menieres sjukdom är en kronisk sjukdom i innerörat som ger yrselattacker i kombination med hörselnedsättning och öronsus. Ett typiskt Meniereanfall kan börja med en känsla av tryck, fyllnad, lockkänsla eller hörselnedsättning i det sjuka örat. Samtidigt upplevs en ton eller ett susljud i det örat, så kallad tinnitus. Efter denna förvarning insjuknar man med en successivt ökande kraftig yrsel. Många upplever att väggarna snurrar runt, som att åka karusell. Man blir illamående, ofta med kräkningar, får svårt att gå rakt, har svårigheter att fokusera blicken och måste ligga ned. Det brukar kännas bättre att blunda.

Det är det här jag lever med. Och precis såhär känner jag mig just nu. Redan igår kväll kände jag av ett anfall, men gjorde det bästa av situationen genom att äta extra medicin och gå och lägga mig. I morse mådde jag sådär men jag skulle ha jobbat mördarpasset idag så jag gav mig iväg ändå. Redan efter en halvtimme insåg jag att det inte skulle gå något vidare. Jag känner mig så dum för jag hatar verkligen att gå hem från jobbet. Det känns så himla klent, samtidigt som jag får så dåligt samvete mot alla på jobbet. När jag kom hem bröt jag ihop, så ledsen och irriterad över allt. Jag hatar verkligen det här.

tisdag 20 juli 2010

en ambitiös afton,

Ikväll har jag och Lina varit fruktansvärt ambitiösa. Vi körde hela vårt styrkepass (25 övningar som tar död på en - Mackan satt glatt brevid på en stol och hejade på), var ute på en löprunda med Frida, tvättade, lagade mat och diskade. Det är fint att bo ihop med Lina eftersom hon blir "stressad" när det inte är ordning och reda, något som aldrig skulle existera hos mig. Men nu ligger vi utslagna i soffan båda två och samlar kraft inför morgondagens arbete. Det finns verkligen ingen bättre känsla än när man är helt utpumpad och har gjort allt man ska göra.

Imorgon kväll blir det "Halv åtta hos mig" hos Matilda, hur mysigt som helst!

Ett kort inlägg idag, men som sagt - jag är helt slut!

måndag 19 juli 2010

underbara lediga dag,

Mina planer på att sola under min lediga dag grusades ungefär samtidigt som jag vaknade. Istället för en klarblå himmel är det grått och det blåser snorkallt. Jag lär verkligen vara vitast i stan efter den här sommaren. Hur som helst så var jag nere i stan en sväng innan och inhandlade nödvändiga saker. Jag köpte nytt kaffe till min fina kaffebryggare, jag brukar skämma bort mig själv med att köpa nymalet kaffe på Bergs. Jag var även inne en sväng på Cervera och beställde hem nya filter till min kaffekokare, det gamla börjar ge sig nu. Kort och gott, jag är nöjd.

Nu ska jag laga kycklinggryta med kokosmjölk och förhoppningsvis kommer Lina hem från jobbet snart. En joggingtur ska nog även klämmas in under eftermiddagen och ikväll blir det mys med fina vänner!

varje gång du möter min blick,



För första gången på nära håll
stod vi som frusna mot varandra
Och mina händer rörde aldrig din hud
men jag vet att du kände

Som en elektrisk chock genom skelettet
Lätta fingrar genom tyget på de kläder du valde
för någon annans skull

Och varje gång du möter min blick
blir min värld en aning större
Varje gång du möter min blick
hör jag ditt hjärta ge mig blod

Varje gång du möter min blick
går en störning genom ljuset
Varje gång du möter min blick
så vet jag vem jag är

För sista gången på nära håll
står vi som frusna mot varandra
Och våra händer möts affärsmässigt snabbt
som i förvåning

Över en elektrisk chock genom skelettet
Som slog sönder våra liv till ett fullständigt normalt
tillstånd där allt är trasigt

Varje gång du möter min blick
går en störning genom ljuset
Varje gång du möter min blick
Så vet jag vem jag är

söndag 18 juli 2010

och våra händer möts affärsmässigt snabbt,

Helgens sista jobbdag började stressigt med att jag försov mig. Jag vaknade 08.43 och skulle börja jobba klockan nio. Jag cyklade upp till jobbet på tio min (rekord!) och var helt genomsvettig. Pinsamt att försova sig när man börjar sent, men vi är alla människor antar jag. Hur som helst var det riktigt kul på jobbet idag, faktiskt. Imorgon är jag ledig och det ska bli så skönt!

Ikväll har vi haft besök flera gånger om. Först kom min syster och hennes sambo på besök med en massa fika som vi smällde i oss utan problem. Sedan kom Fanny och hälsade på, hon har varit hemma på Gotland i två veckor och det känns så kul att hon är tillbaka! Äntligen lite grill på ballen igen. Jag måste erkänna att det har varit tomt i Borås när typ alla har varit bortresta det senaste.

På torsdag drar fotbollen igång med ett litet mini-träningsläger. Träningar torsdag och fredag och match lördag. Man har blivit lite för bekväm under det här uppehållet alltså..

Hoppas verkligen att det ska bli bra väder imorgon så man kan få lite soltid!

Ha det fint folk!

lördag 17 juli 2010

comeback,

Okej, jag gör ett försök till att ta upp mitt bloggande lite mer aktivt. Min ambition här bara dog helt utan förvarning, men nu är jag tillbaka!

Livet har inte förändrats nämnvärt, jag jobbar och jobbar. Det enda som det senaste varit en avvikande trend i mitt liv är att vi har uppehåll med fotbollen just nu. Egentligen ska det bara vara i 2,5 vecka men jag tjuvstartade lite och har inte tränat fotboll på en månad. Konstigt nog saknar jag det inte särskilt mycket. Kan nog bero på att jobbet tar en sån tid. För jobbar gör jag minsann. För tillfället är det helg-jobb, hela fre-sön. Har precis avklarat dagens pass och laddar om för morgondagen.

Jag och Macks har också fått en inneboende i lägenheten. Det är min fina vän Lina som är på besök i en vecka då hon ska jobba i Borås kommande vecka. Än så länge har det gått utmärkt med mat på bordet efter ankomst från jobbet, och idag stog hon i hallen med två välfyllda Ica-Maxipåsar när jag kom hem.

Vi har dessutom gått och blivit med katt den senaste tiden. En kompis till mig skulle åka bort i en vecka så nu har vi inte en lugn stund. Jag som aldrig tidigare haft något djur har blivit helt förälskad i den lilla krabaten. Men imorgon får han åka hem till sin riktigt matte igen. Jag kommer nog sakna honom..

Det var allt från mig för idag!

Lev väl.

torsdag 15 juli 2010

framtidsångest,

Häromdagen insåg jag att vi börjar närma oss hösten. Trots att vi är mitt uppe i högsommaren nu så är inte hösten alldeles för lång borta. Hösten för mig innebär förändring, som det varit tidigare i mitt liv har det inneburit att man börjar en ny årskurs. Förra hösten flyttade jag till Växjö. Men den här hösten sker ingenting. Jag kanske blir arbetslös, jag kanske får fortsätta på mina tidigare jobb. Jag vet inte riktigt. Och det gav mig faktiskt lite ångest för första gången på länge. Alla mina vänner har tagit tag i sina liv, en åker till USA, två stycken sticker till Australien, och de flesta andra ska börja plugga. Men icke jag. Jag vet inte om det känns värst att jag inte ska hitta på något nytt, eller det faktum att jag inte har en aning om vad jag vill göra.

Det ger mig ångest. Faktiskt.

torsdag 1 juli 2010

som en elektrisk chock genom skelettet,

För ett litet tag sedan fick jag en chockerande men otroligt glädjande nyhet. Kent skulle släppa ett nytt album i slutet på juni. Igår var jag nere i stan och inhandlade detta. Jag får rysningar igenom hela kroppen, magen åker berg-och-dalbana och jag gråter för att det är så fullkomligt magiskt och fulländat.

Varje gång du möter min blick
så blir min värld en aning större
Varje gång du möter min blick
hör jag ditt hjärta ge mig blod.

Varje gång du möter min blick
går en störning genom ljuset.
Varje gång du möter min blick
så vet jag vem jag är.

Tack.