Jag är sjuk.

Jag missar matchen idag som jag har varit taggad för en vecka.

Min lön blev skrattretande liten den här månaden.

Jag har fler utgifter än jag kan räkna på fingrarna.

Min att-göra-lista är oändlig.

Mackan åker bort hela helgen.

Kort och gott, allt är skit.

en produktiv dag,

Idag har jag varit läskigt produktiv, utan att egentligen veta varför. Uppstigning vid tio (alldeles för sent om du frågar mig). Men det var skönt att få sova ut. Vid tolv hade vi tvätt-tid eftersom vi knappt hann tvätta hälften i fredags. Jag satte igång maskinerna och började tvätta. Under eftermiddagen har jag dessutom hunnit med att laga kycklinggryta med kikärtor som räckte till hela två matlådor. Jag har diskat, skurat spisen och varit nere i tvättstugan ytterligare fyra gånger. Hänga tvätt och vika tvätt. Jag har dessutom städat mitt rum, inventerat min garderob och provat massa vårkläder (som i en protest mot vintern). Dessutom har jag bokat flygbiljett till London för ett överkomligt pris i slutet på mars. Jag lyckades få biljetter till samma flyg som Lina, så det blir grymt! Jag känner mig nöjd.

Nu sitter jag skönt i soffan och varierar mellan att titta på OS både på tvn och datorn. När jag ändå är inne på ämnet vill jag passa på att slå ett slag för SVT. Jag tycker att de sköter hela OS-sändningen med bravur! Den senaste halvtimman har jag suttit och lipat när jag kikat igenom alla medaljklipp på svtplay.

Snart kommer Macks hem och vi ska äta pannkakor och mysa framför OS!

Tummen upp är min grej

en stor händelse,

Igår inträffade en stor händelse i mitt liv. Min syster ringde och sa att hon skulle in en sväng till stan och därför tänkte svänga förbi på en kopp kaffe. När jag så går ner för att möta henne, ser jag en vit vacker Mini Cooper komma rullandes in på vår väg. Jag reagerade som vanligt då en Mini kommer åkandes, men den här gången gick det snabbt över till chock. I bilen sitter nämligen min syster och ler stort. Skit, tänker jag. Har hon hyrt en Mini så att vi ska ut och åka ikväll, jag som har druckit öl. Min syster märkte på mig att inte jag inte riktigt hängde med och förklarade att det var hennes bil. Jag var fortfarande i chock och fick inte fram ett ord. Först blev jag nästan sur för att hon hade köpt den före mig, men när jag tänkte efter och fick smälta det hela så var det grymt! Dessutom lär det dröja typ tio år innan jag kan köpa min egen. Men vi hade en Mini i familjen! Jag blev också lovad att få ha bilen över en helg! Jag åkte alltså min första tur i en Mini i går. En dag som jag längtat efter i flera år.

Så jag säger välkommen till familjen Brorsan (som bilen är döpt till).

Du är den första, men absolut inte den sista!

en helt ledig dag,

Jag vaknade i morse av att plogbilen höll på och skottade utanför mitt fönster. Jag kikade ut och det snöade som aldrig förr. Jag gick sedan upp och gjorde i ordning en ordentlig frukost som uppladdning inför vår match idag. Jag väckte sedan Lina och vi satte oss och åt. Under frukosten ringde vår lagledare och berättade att dagens match var inställd. Det snöade för mycket och det hjälpte inte att de hade skottat planen. Med ens öppnades en helt främmande värld. En helt ledig dag. Jag minns knappt när jag hade en sådan sist. Så nu ska jag slå mig ner i soffan under en filt med en bok.

Helt ensam, utan massa måsten.

vår vardag,

Var det någon som sa tvätta?

alla hjärtans dag,

Jag är lycklig.
För att jag har så fantastiska människor omkring mig.

Jag ville bara säga det.

mina första ord som...vuxen?

Min födelsedag var strålande! Schemat följdes till punkt och pricka. Om ni läste tidigare inlägg så vet ni då att dagen började lugnt på SP, följt av lunch med mamma och Elin, sedan matinhandling och systemet (jag behövde visa leg). Jag åkte sedan hem och varvade ner så gott det gick eftersom jag var supernervös över hur det gått för Mackan. Hon kom hem strax efter fyra med skumpan i högsta hugg och ett brett leende på läpparna. Hon hade klarat sin evaluering som alltså innebär att hon blir chefsvärdinna nu, hur coolt är inte det?! Lyckliga korkade vi upp och satte igång Knock on wood på högsta volym och i en mix av galet dansande och matlagning lyckades vi knåpa ihop fyra mycket goda pajer! Vi var lite smått berusade (vet inte det berodde på champagnen eller rent lyckorus) när min familj och Jossan anlände vid sju-tiden. Det blev en trevlig kväll i alla fall. Fin-fina presenter fick jag som kommer komma väl till användning allihop.

Tack för alla gratulationer!

mina sista ord som tonåring,

Imorgon smäller det - champagnekorkar! Jag tar steget ur tonårslivet och in i det riktiga vuxenlivet. Men det är inte bara jag som ska firas här i lägenheten. Min fina kombo Mackan har en riktigt stor dag på jobbet framför sig, och jag är övertygad om att det kommer gå bra!

Tyvärr sitter jag hemma med feber fortfarande, men jag kurerar mig allt jag kan med rostade mackor och citronté. Morgondagen blir fullspäckad. Förmiddagen viger jag åt SP, runt lunch ska jag och mamma iväg och äta någonstans. Sedan blir det inhandling av mat inför kvällen, och sist med inte minst systemet. Runt tre-tiden är Macks klart på jobbet och förhoppningsvis överlycklig. Då sticker vi hem och korkar upp skumpan, och sätter igång med matlagningen. Och senare på kvällen kommer mina fina familj på besök!

Jag och Macks - en yngre version

jag hatar snö,

Och jag ska nu ta och förklara varför. Snö är kallt, det tränger in överallt och man fryser dygnet runt. Det försvårar framkomsten på gator och vägar och det är halt så man få gå extra försiktigt vilket innebär att man måste gå hemifrån fem minuter tidigare än vanligt för att hinna fram till önskad plats i tid. Jag har haft en rent ut sagt helvetisk morgon, allt tack vare snön.

På grund av snön ville inte min mor ta bilen från D-fors i morse utan meddelade att jag fick ta bussen. Okej tänkte jag, inga problem. Jag kom då på att jag ska iväg på ett möte efter jobbet idag, och då jag inte kan åka med mamma dit, får jag alltså ta bussen och gå ifrån jobbet en halvtimma tidigare. Det innebar att jag skulle få börja jobba en timma tidigare på morgonen för att ta ikapp. Sagt och gjort, jag pallrade mig upp ur sängen kvart över sex, stressade som en tok och hann göra mig i ordning i tid till mina extra fem minuter. Att sedan ta sig bort till bussen var ett helvete. Inga trottoarer var skottade, jag har fyllt mina skor med snö redan innan jag kommit ut från Göta. Jag provade att gå på vägen, men alla bilar som kör förbi skvätte ner mig. Väl framme vid busshållplatsen (yes, jag hann!) pustar jag ut, blöt om fötterna men nöjd. Jag väntar och väntar, ingen buss. Det går tjugo minuter, fortfarande ingen buss. Efter en halvtimme ger jag upp och går hem, förbannad som ett as, inte bara för att jag är iskall och våt om fötterna, utan även för att jag hade kunnat sova en timme längre i morse. Väl hemma ska jag ta mig ut på Internet för att se när bussarna går egentligen, men då fungerar ju inte mitt bredband. (Och jag misstänker att det har något med all snö att göra).

Jag tar ledigt från jobbet idag. Klart slut.