vad i...?!

Visst, det kan väl vara roligt om Borås någon gång får uppmärksamhet för något annat än Elfsborg och Pinochio, men kanske inte genom sådana här händelser. Vad i helvete är det som pågår? Det går utför, med allt.

finally!

Jag måste se den! Någon som är på?

sveriges enda stjärna,

Här har vi Sveriges just nu enda stjärna. Glöm Zlatan, det är Söderling som gäller nu. Och han glänser med stil.

det här är sverige, snälla gråt när ingen ser,

November är en månad som jag inte tror ligger högt upp på listan hos någon, förutom de som kanske fyller år eller liknande. Det är mörkt, regnigt och kallt. Tankar och känslor börjar snurra. På väg till jobbet i morse berättade mamma att hon hört att det normalt är runt 50 soltimmar i november, men att det i år bara varit 9. Och det har märkts. När man lyssnar på sina vänner är det många som för tillfället befinner sig ett depptillstånd då allt känns trist och enformigt. Jag kan tillräkna mig själv den skara människor. Man lever i trans, man åker till jobbet på morgonen (det är mörkt ute), man jobbar några timmar för att till slut få åka hem (det är mörkt ute). Utan att egentligen längta efter något, man kunde lika gärna ha jobbat några timmar till om det inte vore för den groteska trötthet som gör sig påmind. Jag har aldrig, och kommer förmodligen aldrig heller bli, en fantast av snö men det sprider faktiskt lite ljus ute.

Var jag vill få fram är att det nog är okej att känna sig lite nere och deppig den här månaden. Men passa på, för det är bara sju dagar kvar.

confession (again),

Jag saknar Växjö. Inte alltid, men ibland.

undisclosed desires,

Det är ingen vidare fart på uppdateringarna här känner jag. Den här veckan har jag i alla fall fått jobb varenda dag. Igår gjorde jag comeback på SP, bytte dock avdelning från energiteknik till byggnadsfysik. Låter antagligen ganska flashigt, men tro mig, vem som helst som tillbringat timmar framför en dator hade fixat det. Idag har jag varit på sjukhuset igen och fightats med matrester och sura transportgubbar som vanligt, men det är fint med omväxling. Min tjockishand har börjat återta normal form igen, även om den fortfarande lyser med sina blåa nyanser. Smärtan har istället vandrat neråt i kroppen, till min fot. Drog på mig ett skoskav på träningen i söndags och jag tänkte väl inte mer på det, men satan vad ont jag har haft sen dess. Trots compeedplåster som brukar vara den stora räddningen så fick jag halta runt med badtofflor på jobbet igår. Min smärtgräns brukar vara pinsamt låg så det bidrar säkert till att jag tror att jag har extra ont.

Vad som dock glädjer mig dessa mörka tider på året är musik. Jag har tankat min iPod med oförskämt bra låtar. Ni bör lyssna in Muse senaste album vänner! Till helgen väntas det inomhuscup, hoppas innerligt att jag får vara med och spela men det återstår att se!

tjockishanden och jag,

Ja, vad fan har jag gjort kan man undra. En fotbollsträning orsakde ovanstående resultat; en hand som man kan misstänka tillhör vilken amerikansk kvinna som baserar sin huvudsakliga föda på McDonald's som helst, men det är alltså bara jag. Men jag är inte bitter för det!

i miss it,

Det finns inga ord för det,

på det här jävla språket

men jag svek mig själv så se det som en varning,

Jag säger bara refrängen. (1.28)

det börjar dra ihop sig,

För en stor inhandling av mat. Som ni alla vet så är detta ett moment i vardagen som jag avskyr. Jag går och drar mig här hemma och samlar kraft för att ge mig iväg. Handlingslistan är färdig, jodå jag har förberett mig. Ändå känner jag mig inte helt redo än. Snart, men inte riktigt än.

Och Blondinbellas blogg är hackad, så inte ens där kan jag få lite confidence.

Misär.

Fortsättning följer...

Och grattis!

uppdatering,

Jag känner att det är på sin plats med en lite update. Jag kom nyss hem från jobbet, första gången jag jobbade helg och jag gjorde min premiär med ett 7.00-17.30 pass. Rätt tungt kan jag lova, framför allt eftersom min högerarm har smärtat och varit nästintill obrukbar på grund av gårdagens vaccinering. Igår var däremot en mycket fin dag. Jag klippte av mitt hår och träffade underbara Lisa som är på besök hemma i Sverige. Vi tog igen förlorad tid och hade det mysigt i höstvädret. I övrigt har det blivit lite jobb i veckan, en rejäl försovning i måndags vilket var ganska så pinsamt. Min helg ser det inte ut att bli så mycket med då den redan är halvt passerad. Imorgon ska jag storstäda och handla då mamma och pappa kommer hem från Rom på måndag där de har tillbringat veckan.

På återseende.

mini coopern har fått konkurrens,

Igår var det lördag och jag, syster och mor gav oss ut i D-fors natur för att fotografera lite. Jag måste säga att jag var en mästerfotograf! Lite senare på kvällen begav jag mig till Frufällan där det var Halloween/födelsedagsfest, en nykter tillställning för mig med ack så trevlig! Under helgen har jag även fått möjligheten att köra en ny bil. En Alfa Romeo, och jag är nästan lite småkär. Så snygg, så rolig att köra! Det tar emot att säga det, men min älskade Mini Cooper har fått konkurrens. Det ska dock tilläggas att jag faktiskt aldrig har kört min älskling så jag kan inte ta bort den från förstaplatsen ännu.

Idag blev det ett sent uppvaknande från min del, 11.25 stod klockan på när jag gick upp. Jag hatar att gå upp så sent eftersom dagen helt försvinner. Men jag har i alla fall varit en sväng i stan och tagit en långpromenad med mor.

Erkänn att jag var grym!