bryt ihop och kom igen,

Idag har varit en pissdag, förutom ett glädjeämne som gjorde hela dagen. I morse när jag vaknade mådde jag så jäkla illa. Av någon anledning så brukar alltid bakfyllan rota sig hos mig två dagar efter att jag varit ute. Jag hade ont i huvudet, mådde illa och var i princip beredd att slänga ner skallen i toalettstolen. Jag stog emot och åkte till jobbet ändå. Vilket var tur för jag mådde bättre redan när jag kommit fram. Jobbdagen såg ut som den brukar, slentrian. Vid halv ett inträffade glädjeämnet för dagen, nämligen en lunchdejt med min vän Fanny som jobbar på sjukhuset nu i sommar. Det var finfint!

När jag väl kom hem hittade jag lönespecifikationen innanför brevinkastet. Jag fick en chock när jag sprättade upp det och insåg att jag inte ens skulle få ut hälften så mycket som jag förväntat mig. Fuck.

Som avslutning på detta för övrigt mycket upplyftande inlägg vill jag tillägga att jag aldrig känt ett så stort behov av ledighet. Jag orkar ingenting längre. När jag kommer hem från jobbet är jag slut, egentligen borde jag har tränat tre gånger så mycket som jag har gjort. Men det finns ingen ork. "Bryt ihop och kom igen", sa en vän till mig en gång, jag tänker satsa stenhårt på det. Tre veckor kvar... På torsdag får min underbara kombo semester, det tänker vi fira med en mysdag - helt utan måsten!

Min Macka!