and behind closed eyes, I cannot make them go away,

Dagen var ganska så behaglig faktiskt med en inställd lektion och eget arbete i den andra, vilket innebar att jag slutade kvart över elva, att jag sedan inte kom hem förrän halv tre är en annan historia. Veckan är hektisk, ett litet glädjeämne i all stress var dock att våra studentmössor kom idag. Det börjar närma sig på riktigt nu! När jag kikade igenom min kalender för någon vecka sedan såg jag till min stora glädje att jag inte hade något inplanerat under lovet. Nja, let's just say att det inte riktigt är lika tomt längre... Men det är väl bara att kämpa på för efter lovet kommer vi att vara helt lediga varenda måndag! (förutom morgonträningen då). Det är i alla fall något att jobba för.

Nu ska jag fortsätta att skriva om Latinamerika (Jag brinner av intresse. Faktiskt.)
/k.

att träna eller att inte träna - fotboll?

Ja, det är den frågan jag sitter och överväger. Egentligen känner jag för en löprunda men samvetet säger att jag borde visa mig på träningen. Nåja, jag har en halvtimme till att bestämma mig på.

a fighter like no one else,

Jag insåg tidigare idag att jag till min stora bestörtning inte hade varit utomhus på hela dagen igår. Det vill säga, över 24 timmar innanför dessa väggar. Jag kände mig så fruktansvärt onyttig. Men nu har jag kompenserat det med stavgång 1 mil tillsammans med min mor. För att utvärdera helgen så har jag faktiskt fått gjort en hel del. Jag har pluggat, jag har bestämt vilken modell jag ska ha på min balklänning och jag har hittat en utbildning som jag förmodligen kommer att söka. Så nu jäklar! Om en stund ska vi hämta pappa på Landvetter, annars blir det väl till att fortsätta plugga resten av dagen.

På återseende.

we say these words again and again,

Jag befinner mig (förmodligen tillsammans med de flesta i min omgivning) just nu i en väldigt stressig period i livet. Den främsta anledningen till det är för att det börjar närma sig inlämning för projektarbetena. Dessutom är det antagligen fler än jag som även har stora inlämningar i andra ämnen. Paniken har dock inte infunnit sig ännu, men det lär väl göra det i veckan. Den lär definitivt göra det om inte Linn kryar på sig snart den tokan. Det finns dock (om få) fördelar med att vara i en sådan här period i livet. För det första hinner man inte reflektera över känslor och annat som i vanliga fall härjar fritt, så att saknaden efter mina vänner i Amerika och i fjällen ger inte riktigt utslag. Dessutom känns det som om tiden bara försvinner när man är stressad, vilket gör att dom kommer hem fortare. Man orkar heller inte engagera sig och slösa energi på andra saker, vilket gjorde att jag knappt orkade få vansinnesutbrott i morse när jag gick upp och skådade den vitbeklädda gräsmattan. Mer energi åt annat alltså. Nu ska jag umgås med min mor.

På återseende.

lite på gränsen...,

fight the break of dawn come tomorrow,

Jag vill slå ett slag för:

• Våren
• Spotify (lite efter alla andra)
• Min familj

Jag vill inte slå ett slag för:

• Regeringen (jag blir mer och mer övertygad om att jag är socialdemokrat.)

Dessutom: Save Tonight - Eagle-Eye Cherry (hur underbar är inte den gamla låten?)

vänta lite nu...

Jennifer Aniston? Erica Claesson?

söndag eftermiddag hos familjen Ingemarson,

Min mor är ganska rolig ibland. Jag blev alldeles nyss sugen på att baka våfflor och hade planerat att min mamma skulle hjälpa till med det. Hon sade att hon inte var sugen på våfflor, något som jag inte nöjde mig med. Jag fortsatte därför att tjata i tio minuter till, tills hon fick nog och svarade:

"Men jag vill inte ha några fucking jävla våfflor!"

Insprirerad av Fucking Åmål måntro?

Jag orkar inte.
Så klen är jag.

walking on a dream,

Våren håller i sig och likaså mitt goda humör. Jag hade väl kanske en liten svacka nu i eftermiddags men efter lite sömn och mat så var jag återställd. För tillfället sitter jag i mitt rum och ser ut över vyerna, det är ingen vacker syn kan jag meddela. Lite som ett tredje världskrig i form av kläder, skolgrejer och tomma kaffemuggar. Jag skickade precis iväg ett mejl till Mia och Jossan, nu börjar saknaden infinna sig på riktigt, och det är sex veckor kvar! Men de verkar leva drömlivet där borta vilket glädjer mig.

Helgen ser ut att bli en sådär nyttig sådan. Jag ska försöka plugga så mycket som möjligt, känner att jag inte riktigt är i fas efter Portugal än heller. Min mor har även planerat in att vi ska ta tag i problemet framtiden på riktigt, det vill säga söka utbildningar och jobb. Men jag ska väl inte klaga över att hon engagerar sig. Imorgon ska jag även kika match på arenen, derby mellan Dalsjöfors och Byttorp. Den bör ni inte missa! Nu ska jag återgå till att försöka lösa den kaotiska situationen på mitt rum.

På återseende!

Jag är på ett sjukt bra humör! Inte ens en tre meters plugghög eller Hot n' Cold med Katy Perry kan sänka min sinnesställning just nu. Dessutom fyndade jag ett par gamla slitna Levi's-jeans i min garderob som jag totalt glömt bort att jag ägde. Då blev jag glad.

Bara för att jag är på så bra humör tänkte jag dela med mig att lite musik som kan få vem som helst att spänna käkarna av lycka:

You and Me - Gustav Spetz
Mystery - Lake Heartbeat
Rainy Monday - Shiny Toy Guns
True Colours - Ane Brun
The Bright Lights of America - Anti-Flag
Mykonos - Fleet Foxes
Always On My Mind - Joel Alme

(Tack Linn, tack Boije)

oh, i guess they call it spring,

Åh, snacka om att våren är på väg och snacka om att den gör alla på bra humör (mig inkluderat). När man äntligen kan dumpa vinterskorna för att flasha med sina vita converse. När man kan sola på trappan utanför skolan på rasterna. När man kan springa till Comerce utan att ha jackan på. Det är lycka! Egentligen vill jag bara snöra på mig joggingskorna och springa in våren i varje steg. Ibland krävs det så lite.
You and Me - Gustav Spetz (för den där oförskämt lyckliga känslan)

dagen i siffror,

1 bilresa
7 minuter sen ankomst
1 lektion + 1 mycket bra föreläsning
4 timmars PA-plugg
1 psykologbesök
1 UF-mässa
18 kronor fattigare
½ färdigskrivet tal
6 sms
3 glada återseenden
2 avsnitt av Vänner

jag har gjort det igen,

Jag vaknade för tio minuter sedan av att telefonen ringde (och tur var väl det) och blev mer och mer förbannad över att ingen svarade, när mitt medvetande började klarna till och jag insåg att jag är ensam hemma. Varför lyckas jag alltid somna? Och framför allt, varför lyckas jag alltid somna när jag har så mycket att plugga? Nej, nu ska jag dricka kaffe, i ren protest mot min trötthet!

Och jag saknar mina systrar.

oh take me back to our good days,

Jag orkade för en gångs skull pallra mig upp och iväg till morgonträningen i morse. Det var inte alls så motigt som jag hade föreställt mig. Samvetet sattes direkt på prov efter den eftersom det var föreläsning i aulan om demokrati som jag egentligen borde infunnit mig på, vilket jag inte gjorde. Jag kan nu bara hoppas och be att min samhällslärare inte grillar oss imorgon för då lär jag vara rätt körd. I övrigt blev det projektarbete hela dagen, vi kom faktiskt en bit och skrev klart stora delar av metoden. Så nu så. Kalla mig konstig, men jag tycker att det är ganska kul att jobba med projektarbetet. Kanske tack vare Linn som alltid förgyller på sitt sätt. Och där tog det stopp för fantasin idag.

Vissa människor gör mig bara så jäkla glad.
Och Life In Technicolor såklart.

rapportskrivning till projektarbetet eller hyllning av Skene?

Ja, man kan ju undra när det är Linn som sitter vid tangenterna.

"...då vi visste att det var många som utövade någon sorts idrott och att Skene är ett samhälle där det finns många olika föreningar och även profilerad högstadieutbildning med inriktning på idrott..."

kan du beskydda mig?

Jag ville vara speciell
jagad smal & glansigt blek
men med fläckar är jag född
Jag hade nästan glömt
Jag ville vara spirituell
En gnistrande personlighet
men det kräver att man har
gener & anlag
och det har inte jag

& det tar 100-tals år
att dölja felen
Jag är ljusår ifrån
vanställd & skelögd
& det svider som klor
som nya munsår
Ett tredje klass får
när alla lyssnar på dig
Kan du beskydda mig?

Jag ville bara fly från mig
själv skära bort min otillräcklighet
men med fläckarna jag glömt
är redan dömd
Jag ville vara intellektuell
Berest, belevad äckligt ung
men arvet väger tungt
Gener & anlag
Allt var ett misstag

Älskade Kent, ni har gjort det igen.

dilemma med att bo i ett litet samhälle,

När man bor i ett litet samhälle som jag gör (ni vet där alla känner alla) kan det ibland uppstå vissa jobbiga situationer. Jag var med om en sådan idag. Efter att jag hade tränat blev jag väldigt sugen på keso med banan, enda problemet var att vi inte hade någon keso i hushållet. Jag nöjde mig inte med detta utan var helt enkelt tvungen att bege mig ner i samhället för att inhandla just detta. Eftersom det är söndag finns det bara en butik öppen (vi har faktiskt två). Nämligen Ica Dalköp som förmodligen är hela Ica-koncernens minsta men också dyraste butik. Sagt och gjort, jag begav mig ner till affären. Väl i affären kom jag på att mitt snus var slut och tänkte passa på att inhandla även detta. Nu till den jobbiga situationen. Jag tillhör den skara som inte direkt stoltserar med mitt snusande, åtminstone inte på hemmaplan, därför brukar jag undvika att köpa detta hemma eftersom folk vet vem jag är och ger mig den där anklagande blicken. "Där är den där tjejen som bor exakt där och som snusar". Just den blicken fick jag idag igen och jag tycker att det är lika pinsamt varje gång. Det är vid sådana här tillfällen som man starkt överväger att sluta snusa. Bara ett dilemma med att bo i ett litet samhälle.

Tack för mig.

livet är en fest,

Åter till vardagen. Åter till stressen, ångesten, skolan och min icke-existerande självdiciplin som leder till ytterliggare ångest och stress.

Men man ska inte klaga!

stay the night,

Nu känns det som att man har landat från Portugal. Hela gårdagen gick man runt i någon slags dimma där största delen av dagen spenderades på Facebook. Med landningen så kom även ångesten. Den kommande månaden lär bli den mest stressiga jag har upplevt skolmässigt, men jag känner mig ändå taggad. Projektarbetet ska in och sen har vi tretusen andra inlämningar som ska skrivas.

Vad finns det mer att säga? Jossan, Mia och Jasmine har åkt till USA nu. De kommer vara saknade minsann, men med tanke på att jag inte kommer vara kontaktbar på grund av stress så ska det hela nog gå relativt smärtfritt. Nej, det är väl bara att sätta igång antar jag.

På återseende.

sysselsättning fredag kväll,

"Jag vill åka lastbilsflak igen"
"Har Karl-Helmer åkt lastbilsflak?"
"Ja, vi tog en liten tur från firman"
"Till Gnesta"
"Var det därför ni kommer så sent?"
"Sen åkte vi taxi tillbaks, det kostade 500 kronor"
"Vilken fantasi ungar har"

back in sweden,

Ja, vad kan man säga. Portugal var helt jävla underbart. Antagligen en av de bästa veckorna i mitt liv. Det finns inte så mycket mer att säga så jag stannar där.

portugal,

Väskan är packad, håret är plattat, passet är nedpackat. Jag tror att jag är redo nu. Portugal.
På återseende om sisådär en vecka.
Puss!

dom får ingen belöning men dom kräver ingenting, dom bara gör biter ihop och håller käften.

Jag känner mig fri. Fri från allt vad skola heter. Från och med nu och en vecka framåt ska jag försöka att släppa allting och bara njuta. Imorgon klockan 04.00 bär det av till Portugal! Jag och Linn hade vår sista lektion med vår mellanstadieskola idag, jag kom hem för en stund sedan. Det kändes lite vemodigt att lämna alla dessa underbara elever. Jag kan inte säga annat än att jag är mäkta imponerad, jag kunde då inte hälften så mycket som dem när jag gick i sexan. Otroligt nöjda är vi alltså.

Jag ska ut och gå med Jossan senare ikväll eftersom det förmodligen blir sista gången jag träffar henne på två månader. Hon åker iväg till USA dagen efter jag kommer hem från Portugal den tokan! Annars blir det packning och annat ikväll. Det kommer att bli grymt det här!

Idag har varit en jävla skitdag. Från början till slut.

"Men förhållandena var sådana att man måste vidta försiktighetsmått för hindra det befruktande sädesflödet för att utgjuta sig i kvinnans sköte."

Ja, så kan man ju också uttrycka sig.

blaha blaha,

Ännu en gång har min otroliga dumhet visats på prov. Det var ju tydligen imorgon som vi ska hå vårat gigantiska psykologiprov och inte på onsdag. Onsdag är den enda dagen som har existerat i min hjärna så det kom som en chock när jag fick höra att provet är imorgon. Men! Jag har nu bara pluggat i knappt en timme och har redan lärt mig om Freuds teori om personlighetens olika delar, samt alla försvarsmekanismer. Det är inte dåligt det. Och det sitter. Nu ska jag läsa om drömtydningen. På återseende.

Ps. Vi gjorde ingen succé som bananer direkt. Men det berodde nog inte på oss...

Vad tycker ni? - Bananer eller inte?

when you find out it's true,

Vart har den gamla traditionella gudstjänsten tagit vägen? Jag fann in det minsta spår av den under den gudstjänst vi besökte. Det var sång, lite mer sång, en pastor som talade om ekonomi och människans grundbehov, och lite mer sång. Det var minsann inte lätt att hålla kameran uprätt! Inte nog med att man sjöng, det var bara en vers i varenda låt som man repeterade 20 ggr tills man bytte låt och gjorde samma sak men den. Men det var ganska mysig stämning och ett stort plus för kyrkan. Bland det stiligaste jag har sett. Men nej, det var för drygt för mig. När jag är på gudstjänst vill jag att man ska be och prästen ska läsa texter ur Bibeln. Och ska det vara sång, ska det vara från psalmboken. Ibland är jag lite konservativ tror jag.

Jag har insett att jag har tre hektiska dagar framför mig. Resten av dagen samt morgondagen viger jag helt i projektarbetets tecken. Samt ett frisörbesök, äntligen ska det bli av. När till och med min mamma sa till mig häromdagen att jag måste klippa mig kände jag att det var dags. Jag fick dock en fin hår-komplimang av Jasmine igår vilket jag blev glad över. Tisdag blir det normal skola och träning skulle jag tro. Och onsdag blir det skolan, lektion med mellanstadieskolan (den sista) och eventuellt match på kvällen där. Och på tordag morgon klockan fyra bär det av till Portugal! Jag har fixat solglasen nu, så jag är redo.

i'm sorry for having no faith in me,

Gårdagen var händelserik. Vi hade match på arenen som gick mycket bra, vi vann med 5-0. Jag fick spela sista tjugo och jag är ändå ganska så nöjd med min insats. Efter det var det Defiant Age releasespelning på Rockborgen. Och det var så himla bra. Jag var en mycket stolt vän! Deras skiva går nu på repeat. Efter spelningen blev det pizza och mys med Lisa och Kasper. Väldigt bra människor det där. Innan jag åkte hem tog jag svängen förbi hemmet för att hälsa på Lina och hennes vänner hemifrån som var där och hälsade på.

Idag blir det plugg hela dagen lång. Ska snart åka iväg till stan för att gå på gudstjänst. Vi gör ett grupparbete i religionen och då ingår det att gå på en sådan. Jag ska filma också vilket kan bli högt intressant. Linn kommer hit ikväll med för projektarbetet och utprovning av banandräkter. Det verkar som om hon kör stenhårt på detta. Suck. Men det kan bli kul. Nej, nu måste jag gör mig i ordning.