Då har man överlevt sin första föreläsning på universitetet. Och ja, överlevt är rätt ord. Min nervositet inför den var i klass med min a-lagsdebut. Fråga mig inte varför, det bara var så. Det kändes proffsigt och det kändes vuxet att sitta där i salen och insupa ny kunskap. Engelskan var lite knepig ibland, men de flesta begreppen var sådanan som förekom ofta så man lär får kläm på det efter ett tag. Jag var dock förvånad över hur mycket åsikter folket i min klass hade.
Nu ska jag dricka kaffe, äta kanelgifflar och fördjupa mig i begreppet rejectionism.
3 kommentarer:
Heja Karin friskt humör!
Kramar från mamma
tänk att du verkligen är en sådan där mogen, sofistikerad högskolestudent nu! lilla karre :)
livet är toppen här i usa ska du veta karre.. men du verkar inte ha det helt fel du heller!! att läsa på engelska är inte helt lätt nä, jag håller med!
Skicka en kommentar