and no one's ever happy or sad for very long,

Gårdagen var trevlig. Jag svängde förbi hemmet och plockade upp Lina vid sextiden. Hon gav mig då en present, Anna Ternheims autograf (se bild). Jag fick dessutom se deras skiva som nu är klar, Middle Milk heter den och var hur cool som helst. Jag hoppas att ni inte missar Defiant Age releasespelning på Rockborgen den 28 februari. Vi tog en sväng ner till City och inhandlade mat, begav oss sedan till Norrmalm. Vi lagade spagetti carbonara som blev hur god som helst. Efter att ha tryckt i oss mängder av detta och slötittat lite på melodifestivalen segade framför tv:n hela kvällen. Vid halv två körde jag hem Lina och när jag återvände till Norrmalm åstadkom jag den snyggaste fickparkering någon någonsin har skådat. Ja, jag kommer att leva på den i ett halvår.

Morgonen idag började dock på sämsta sätt. Jag vaknade i min systers lägenhet vid tio i nio och jag skulle befinna mig i Dalsjöfors kvart över nio eftersom jag skulle hjälpa till med en tipspromenad. Det var dam-lagets tur att arrangera den denna veckan. Och vad gör man inte för laget. Jag flög med andra ord upp ur sängen. Tjugo minuter senare sprang jag till bilen efter att dessutom ha spenderat tid på näsblod och sånt. Jag tryckte i mig ett knäckebröd och körde till Dalsjöfors på blanka elva minuter. Tur att inga polisbilar var ute den morgonen. Och nu sitter jag här och borde plugga. Det tycker även de högre makterna (läs: vårt bredbandsbolag) verkar det som, eftersom Internet nu har kopplat ifrån två gånger på mindre än en timme. Jag och Linn ska genomföra vår första lektion med en mellanstadieklass imorgon, det är en del av vårt projektarbete. Energi och fossila bränslen ska jag prata om, jag tror att det blir svårt att få 28 trettonåringar intresserade av detta men jag ska göra mitt bästa!