i really don't think that i deserve this

Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag känner mig instängd, som i en liten bur. Som om jag håller på att kvävas. Det går inte att vara ute, det är alldeles för varmt, det går inte att sova för det är alldeles för varmt där med. Jag är trött och matt i hela kroppen, allting gör ont och kläderna klibbar fast på grund av febern. Nu har det gått en vecka och jag har varken blivit bättre eller sämre. Det känns hopplöst att inte veta någonting, om en vecka kanske jag ligger och mår precis likadant, jag kanske mår sämre och jag kanske mår bättre. Medan alla mina kompisar är ute och roar sig och njuter av sommaren ligger jag hemma, instängd i mitt hus. Jag kan bara konstatera en sak. Livet är fan inte rättvist någonstans och det här är antagligen det värsta jag har varit med om.