i don't wanna do this anymore

Åh, nu är livet sådär äckligt bra så att man bara skrattar (läs: allting är skit och jag vill bara gråta). Alla ni som läst min blogg tidigare vet att det förekommer en hel del ironi. Idag var dagen då de stora Arvika-förberedelserna skulle äga rum. Efter jobbet skulle jag träffa Jossan och Mia, (och eventuellt godingarna i min klass), för att inhandla diverse saker till Arvika samt umgås och ta en fika. Allting var med andra ord mycket fint. Men, så händer det som jag blir så lycklig av. Min yrsel kom helt oväntat när jag satt på jobbet med en orderbekräftelse eller liknande. Jag började må illa som fan och yrseln blev värre och värre. Till slut gick det inte mer utan min syster Mia (som utan tvekan blir dagens hjälte), fick komma och hämta mig på jobbet och köra hem mig. Så, nu har jag sovit i typ två timmar och har precis gjort en mega-stor milkshake bestående av glass, frysta hallon, mjölk och naturligtvis, havre! Jag försöker få i mig denna råvara på så många olika sätt som möjligt med målet att få det och smaka så lite som möjligt. Denna varianten fungerade väldigt bra. Åh, känns fint att jag måste packa hela kvällen.