onsdag 9 juli 2008

i'm not what i used to be

Det är helt sjukt hur fort tiden går. För en vecka sen satt jag här och höll på att dö av längtan inför den kommande dagen. Och nu sitter jag här, allting är över och jag har inget direkt att se fram emot på ett bra tag. Det känns lite tråkigt tycker jag. Men, jag är inte typen som deppar ihop (i alla fall har jag intalat mig det) så jag ska se till att ha roligt ändå. Nu till exempel hade jag tänkt ge mig ut och springa. Jag menar, hur kul är inte det då? Typ jättekul, i alla fall om man precis har inhandlat ett par döfräna hörlurar till iPoden. Så nu sitter jag här och njuter av STG som förgyller min onsdagkväll med sina välkomponerade melodier och välskrivna texter. Jag är på jädrans bra humör, måtte det bero på vädret. Jag hade inte tackat nej till ett promenad-sällskap. Någon? Nej just det, jag skulle ju ut och springa. Så var det ja. Minnet är bra men kort. Det här blev ett exemplariskt inlägg när man bara skriver precis vad man tänker utan att fundera på om det blir snyggt eller inte. Impuls tror jag bestämt att det kallas.

(ps. jag har blivit kär.)

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag känner samma sak inget att se fram emot på skit länge, har nu för tillfället dö tråkigt och lyssnar på death cab, tack vare konserten har jag massor med nytt med dom som måste in i mitt huvud =D och som du nu märkt har jag fattat hur man kommenterar din blogg =D // Juan

karin. sa...

åh, nu blev jag glad :) hm, jag lyssnar på timo nu faktiskt. nått fynd från arvika iaf. jag tycker att du borde uppdatera din blogg nu hörrö, jag har ju länkat till den om allt. jag kräver ett inlägg om arvika ^^

Anonym sa...

impuls ftw.