tisdag 2 december 2008

if you say so,

Skolan började på sämsta tänkbara sätt med att jag kom för sent till första lektionen och möttes av Rogers mördande blick (ni som är bekanta med honom vet vad jag menar). Jag trodde att en utskällning väntade men istället så vad han helst tyst under tiden jag satte mig och hade skramlat färdigt. Det är nästan ännu värre har jag kommit på, för då blir det sådär pinsamt tyst, en tryckt stämning och alla tittar på mig. Han har sina knep den mannen. Han blev ganska snart mer populär i mitt tycke för vi fick tillbaka våra inlämningar om presidentvalet, det gick verkligen över förväntan för min del. Hade sedan filosofi, ojoj är väl det enda man kan säga. På håltimmar var jag sådär lite duktig och åkte och styrketränade i min ensamhet. Jag gick sedan tillbaka till Bäckäng, i snöslask och regn, i Converse. Det ni. Hade sedan engelska och fick sluta en halvtimma tidigare. Ikväll har jag faktiskt fått saker och ting gjorda för en gångs skull, jag har väl typ skrivit färdigt mitt nationella tal som jag ska ha i övermorgon, och nästan gjort klart idrotten som ska in imorgon. Jag läste i tidningen idag att Håkan ska spela på Åhaga i mars. Det hade ju vart fint alltså, jag kan dock inte vara där eftersom jag då befinner mig på varmare breddgrader. Jag ska träffa psykologen för första gången imorgon, känns lite nervöst måste jag säga. Nåja, nu ska jag sova.

puss!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Åh rubriken. Jag hör Danas röst när hon säger det! Haha.

karin. sa...

eller hur! jag har haft ett litet eget maraton nu det senaste, men du har dock varit saknad.